|
Inspirationskällor
Tänkandet kring framtiden har för mig blivit ett sätt att förstå
samtiden. Många företeelser som annars kan uppfattas som vaga och obestämbara
tycks för mig erhålla tydlighet när de projiceras in i framtiden.
Genom utopierna, som de framträder inom exempelvis populärkulturen,
kan vi urskilja om de politiska medel vi idag vidtar är i "rätt"
riktning eller tvärtom leder oss bort från de långsiktiga mål vi anser
önskvärda. Likaledes, genom att läsa olika dystopiska skildringar
som Brave New World kan vi öka vår förståelse för vilka framtidsbilder
det är som vi inte eftersträvar - en i mitt tycke nog så viktig kunskap.
|
Det är inte en överdrift att säga att mycket av mitt eget tänkande kring
vår civilisations framtid började hos den finländske filosofen Georg Henrik
von Wright. Redan i gymanasieåren läste jag hans Att förstå sin samtid.
Denna bok markerade i mycket mitt eget intellektuella uppvaknande
och gjorde mig närmare bekant med såväl Oswald Spengler som Fjodor
Dostojevskij. Den tidskritiska hållning som von Wright ådagalägger
i boken gav också intellektuell substans till mina egna funderingar kring
ytligheten i begrepp som "ekonomisk tillväxt".
|
|
|
Vi behöver inte här fastna i någon tillkämpad kronologisk redogörelse utan
vi kan istället med lätthet flytta oss fram några år i tiden och till
mitt litterära möte med Stephen Toulmin. Hans Kosmopolis om
modernitetens idéhistoria är en synnerligen lärd bok som visar på
det olyckliga i att begränsa upplysningen till de exakta vetenskaperna.
Toulmin ser i det humanistiska arvet ett sätt att balansera
det mänskliga så att vi förmår skapa ett vidsynt och tolerant samhälle.
|
Toulmins tänkande intresserade mig emedan det pekade mot framtiden och
öppnade upp för alternativa utvecklingslinjer. Annars var min känsla
att ju mer jag läste om vår civilisation belägenhet desto mer orealistiska
framstod de överlevnadsstrategier som exemplevis miljörörelsen lyfte fram.
För även om jag fullt ut delade deras beskrivningar av det senmorderna
konsumtionssamhällets ohållbarhet så fann jag de lösningar de föreslog
som naiva eller rent av farliga. Det blev alltmer klart att själva tanken
på att reversera moderniteten, att återgå till ett förmodernt småskaligt
bondesamhälle inte var något annat än en romantisk dröm. Den människa
som en gång smakat av det modernas frukter, må de vara i form av avancerad
sjukvård, sanitära förhållanden eller fri rörlighet, kan svårligen
övertalas att återgå till det mörker varifrån hon en gång kom. Detta gjorde mig
nedstämd då det tycktes som att mänskligheten därmed i det närmaste var dömd
att på detta tragiska sätt undergräva sin egen existens.
|
På min vandring efter alternativa sätt att se på modernitetens
hot och möjligheter kom jag att tänka på ett underhållande
strategispel för datorer, Alpha Centauri. I spelet
anläggs ett episkt perspektiv på mänskligheten och man ställs
inför politiska, ekologiska och vetenskapliga val vilka i
en simulation låter en testa olika handlingslinjer.
|
|
Här, till skillnad från i den akademiska diskursen, mötte jag en stark
tro på att det är faktiskt är möjligt att komma till rätta
med moderniteten och dess negativa sidor. Det mest intressanta var
dock att jag i Alpha Centauri såg en fortsättning på de tankar
jag tidigare mött hos Toulmin men här kombinerade med en vision om vad en modern
vetenskap - utan begränsingar i form av kortsiktiga ekonomiska prioriteringar - kan åstadkomma.
Det var en starkt hoppfull bild som jag kände att det var viktig att förmedla.
|
Därför lät jag en av framtidsbilderna i min kandidatuppsats
Demokrati i fyra framtidsbilder bygga just på de tankar jag hämtat hos såväl
Toulmin som i Alpha Centauri. Jag valde att kalla denna positiva
framtidsbild för Eudaimonia och den fick i uppsatsen stå som kontrast
till de andra framtidsbilderna i vad som kan betecknas som ett
problematiserandet av demokratins långsiktiga överlevnadsutsikter.
|
Till sist bör jag även nämna några av de internetresurser som
inspirerat mig vid skrivandet av magisteruppsatsen:
|
http://www.huxley.net/
|
Transhumanister om Huxleys Brave New World. Min uppsats är till viss del
menad som polemik mot denna rörelse.
|
|
|
|
Matrix
|
Filmen Matrix visar tydligt på vikten av att
anlägga estetiska, etiska och även religiösa aspekter
på teknisk utveckling. Denna sida behandlar filosofin
bakom filmen.
|
|
|
|
http://www.wfs.org
|
En guldgruva för alla framtidsintresserade.
|
|
|
|
