EnglishSvenska
 

Introduktion

Hur ser en önskvärd framtid ut för mänskligheten? Hur skulle vi vilja att vårt samhälle utvecklas under, säg, de närmaste fem hundra åren om vi fritt får fantisera? En svindlande fråga. Samtidigt tror jag att sådana frågor är viktiga att ställa därför att de för tillbaka ansvaret dit det hör hemma. Det är inte "marknaden" eller någon annan som långsiktigt bestämmer hur vårt samhälle och vår demokrati ska utvecklas. Det är vi själva.

Under upplysningstiden formulerades djärva visioner om det mänskliga och den framtid som skulle kunna bli verklighet om människan gjorde bruk av sitt förnuft. Utopiska tänkare föreställde sig en värld med jämställdhet mellan könen, demokratiskt inflytande och ett fritt samhälle. Idag har vi, åtminstone i Västerlandet, förverkligat många av dessa visioner. Moderniteten har nämligen, om något, visat att orättvisa förhållanden inte är av naturen givna utan att vi tvärtom är relativt fria att forma vår egen sociala värld. Det paradoxala är att samtidigt som vi på detta sätt radikalt har omformat vårt samhälle så tycks vi ha förlorat tron på att långsiktiga visioner är meningsfulla.

Min magisteruppsats Eudaimonia as Utopia - Democracy, civilisation and the prospects for a bright future är en samtidsdiskussion om vad som egentligen hände med drömmen om utopia. Har vi blivit så brända på modernitetens mörka sida att vi slutat fantisera om en bättre framtid? Har vi verkligen gett upp hoppet om att framtiden kan föra med sig något annat än ekologiska katastrofer och terrorkrig?

Eudaimonia as Utopia

Den här webbplatsen tjänar förhoppningsvis flera syften. Först och främst vill jag inspirera till eget tänkande kring vår civilisations framtid. Vilka möjligheter har vi? Hur radikala vågar vi vara? Vad måste vi ta vara på? Jag kommer att ställa dessa frågor utifrån min uppsats. Sålunda är webbplatsen också en slags presentation av mitt examensarbete och en introduktion till de inspirationskällor jag nyttjat.

Örebro den 13 maj 2003,

Rasmus Karlsson

Rasmus Karlsson, rasmus@stampe.nu

Tillbaka till stampe.nu